Rektorns blogg om livet

Vad är egentligen meningen med livet...? Jag verkar ha tappt det helt....

Vet inte vad som är upp eller ner, ut eller in. Kryper längre och längre in i min bubbla, skaffar mig ett skal.

 

 

Ett skal har jag nog alltid haft. Inte många som kommit långt innanför det, men det finns några få <3. Många av mina tankar behåller jag för mig själv. Kan helt enkelt inte sätta ord på dem.

 

Det jag det senaste veckorna kallat för min "schiofreni" har nog utvecklats och jag har blivit paranoid... Tittar mig över axeln, gör och säger elaka saker, puttar folk infrån mig. För vem vill vara med mig!? Jag vill inte utsätta människor för mig...  Bättre att jag drar mig tillbaka så behöver ingen umgås med mig.

Följer inte längre några sociala medier, kommunicerar dock via Messenger med ett fåtal nära människor. Orkar inte se, orkar inte höra. Stänger av ljudet på telefonen och gömmer den när jag är hemma...... Jag är trött....

 

Men på måndag tänker jag nog gå till jobbet. Jag vet vad jag har att göra innan jag slutar där och det ska jag göra bra, kanske bara Good Enough. Kanske det som ska vara mitt nya sätt att se på livet, Good Enough.

Man kanske inte behöver prestera på topp jämt....

Det är nog den pressen jag satt på mig själv som fått mig att hamna i det här märkliga tillståndet.

 

 

Min kurator sa att det inte är konstigt att jag reagerar och beter mig som jag gör just nu. Alla mina system har varit hårt ansatta under lång tid och nu bara skriker de NEJ i kör....

 

Igår satt jag rakt upp och ner i min soffa igen, hela dagen och hela kvällen. Längtade efter läggdags hela tiden.... Tog en propavan och har sovit. Har pod på hela nätterna för jag klarar inte riktigt av tystnaden. Är rädd att mina egna tankar ska ta över då, när jag vaknar till.

 

Vaknade i morse med en enorm känsla av att det ville jag inte. Vill inte att det ska komma en dag till då jag behöver umgås med mig själv och alla mina konstiga tankar....

 

 

Ska klippa mig idag på em och det känns bra, av flera anledningar. För de första för att håret behöver det :) För det andra att det nog är bra för mig att rycka upp mig och gå utanför min egen dörr. Jag vet att det finns en helt vanlig, normal värld där....

 

Under mina promenader den senaste veckan har jag ägnat mig åt att försöka le och säga hej till alla jag möter. Jag vet ju att det finns en helt, vanlig, normal människa inne i mig också och jag behöver hitta tillbaka dit!

De allra, allra flesta jag möter ler tillbaka och svarar hej :) Då känner jag mig som vanligt!

 

I tisdags kväll var jag på föreläsning med Johannes Hansen, en mental coach. Jag upplever honom som väldigt rakt på sak, klar och tydlig och jag var helt mentalt slut efter dessa två timmar.

 

 

Han radade upp ett antal påståenden som skulle kunna vara problem i livet och man fick välja en. Jag tror att jag passade in på de flesta just nu men jag valde "Jag har tappat mitt driv."

 

Han beskrev hur det kunde se ut, varför man tappat det och hur man hittar det igen. Jag fick bekräftat att jag gjort helt rätt som sagt upp mig!! Hm, det sa min mentala coach också. Jag kanske måste lyssna mer på människor runt omkring mig...? Inte bara gå in i min bubbla, under mitt skal...

 

Johannes pratade om att man kan bli av med sitt "syre" och det är precis det jag upplever att jag gjort. Han pratade om att man måste dela in sitt liv i områden och kanske sätta vissa på paus.

 

I våras köpte jag hans bok Tough Love. Började läsa och tyckte att varenda sida var som en käftsmäll. Tydligt och jobbigt så jag la bort den.... Igår plockade jag fram den igen.... Jag måste göra en större plan för resten av mitt liv!

 

 

Jag började dock inte läsa boken igår. Började istället med Eckhart Tolles bok, Lev livet fullt ut. Hur man får ordning på sig själv och sina tankar. Hur man ibland stänger av bruset i hjärnan..... Han påstår att tankarna inte är jag, utan de är mitt Ego som inte alltid är sanningsenligt...

 

Jag fastnade direkt för:

"De som inte har funnit sin sanna rikedom, det vill säga Varandet och den strålande glädje och den djupa, orubbliga frid som åtföljer det, är tiggare även om de besitter materiellt välstånd. De letar utanför sig själva efter små smulor av njutning, tillfredsställelse, bekräftelse, trygghet eller kärlek, samtidigt som de har en skatt inom sig som inte bara innefattar alla de här sakerna utan är oändligt mycket större än någonting som världen kan erbjuda."

 

 

Jag har bestämt mig för att tag i just det där och hitta mitt Varande! Ska läsa en bok i taget om självhjälp och hitta dit! Idag fortsätter jag med Eckhart. Ska gå över till Johannes bok sen där det tydligt finns handfasta råd och övningar.

 

Jag MÅSTE tillbaka till livet, till mitt tillstånd av frid och ro. Hitta tillbaka till Meningen med livet!

 

Jag har varit där så jag vet att jag kan! Måste låta mitt Ego sluta prata, få det att säga snälla saker istället för att hela tiden göra ner mig! Jag vet ju att jag finns där långt inuti! <3